.
2012-03-31 / 20:52:04
Fy fan för såna här dagar.
Jag är så sjukt trött på denna orättvisa världen.
Jag hatar alla sjukdomar.
Jag hatar att vissa är födda till att vara rika.
Jag hatar att vissa inte har några pengar alls.
Jag hatar att folk ska behöva dö helt i onödan.
Jag hatar att det sker oönskade graviditeter.
Jag hatar att folks nära och kära ska gå bort, skilja sej eller annat tråkigt.
Jag hatar att vissa ska behöva gå igenom ett helt liv och kämpa och slita för ingenting.
Jag hatar att vissa inte behöver kämpa alls för att få som dom vill.
Jag hatar döden.
Jag hatar mördare.
Jag hatar onda människor.
Jag hatar att ha ont.
Jag hatar att folk lider.
Jag hatar att jag bara är en liten individ på denna jorden som inte kan göra något.
Jag hatar denna grymma orättvisa världen.
För orättvis är precis vad den är!
Fan..
Känner mej helt avtrubbad efter dagen som gått. De som står åvan handlar inte om mej. Jag har verken blivit gravid eller förlorat någon i familjen eller något. Men jag är så sjukt trött på att allt alltid ska vara så orättvis. Man sitter hemma och klagar på att håret inte ligger bra eller att nagellacket inte blev bra. Och samtidigt finns det folk som svälter eller kämpar för sitt liv.
Varför föds vissa till saker och andra till något annat?
Vem är det som bestämmer vem som ska få vad?
Varför måste allt vara så orättvist?
Varför kan inte allt bara vara de samma för alla?
Varför måste folk/djur bli sjuka?
Varför måste folk/djur dö för tidigt?
Jag är så arg och ledsen att jag bara vill skrika högt. Tänkte skriva av mej här och hoppas att saker och ting blir bättre efter jag fått skriva av mej. Ibland önskar jag nästan att jag bara kunde stänga av mina känslor och inte känna något alls.
Just nu vet jag inte vad jag känner. En stor känsloboll håller på att explodera i min kropp.
Jag är ledsen, arg, skakis, svag, utmattad, omskakad och tom. Jag har så mycket känslor i kroppen, men ändå är den mest tagna känslan tomhet.
Jag vet att detta inte var så hemskt i någon annans ögon med det var fruktansvärt för mej. Och det värsta är att jag inte kunde göra något.
"Imorgon är allt glömt"
Nej imorgon är inte alls allt glömt. Jag minns fortfarande.
Jag vill bara blunda, hålla för öronen och skrika högt.
Bara försvinna..
Funderar på att måla lite och hoppas på att jag kan komma ifrån allt och komma på andra tankar. Jag ska försöka komma över det och inse att detta var de enda som var rätt.
Jag kommer skriva hela detta inlägget i kursivtext bara för att de ska bli svårare för er att läsa, då jag enbart skriver detta inlägg för min skull. Kommer antagligen ta bort detta inlägget imorn med..
Men som sagt, inget allvarligt har hänt mej eller min familj. Alla mår bra och ingenting kommer att förändras.. Kom ihåg det..
Jag är så sjukt trött på denna orättvisa världen.
Jag hatar alla sjukdomar.
Jag hatar att vissa är födda till att vara rika.
Jag hatar att vissa inte har några pengar alls.
Jag hatar att folk ska behöva dö helt i onödan.
Jag hatar att det sker oönskade graviditeter.
Jag hatar att folks nära och kära ska gå bort, skilja sej eller annat tråkigt.
Jag hatar att vissa ska behöva gå igenom ett helt liv och kämpa och slita för ingenting.
Jag hatar att vissa inte behöver kämpa alls för att få som dom vill.
Jag hatar döden.
Jag hatar mördare.
Jag hatar onda människor.
Jag hatar att ha ont.
Jag hatar att folk lider.
Jag hatar att jag bara är en liten individ på denna jorden som inte kan göra något.
Jag hatar denna grymma orättvisa världen.
För orättvis är precis vad den är!
Fan..
Känner mej helt avtrubbad efter dagen som gått. De som står åvan handlar inte om mej. Jag har verken blivit gravid eller förlorat någon i familjen eller något. Men jag är så sjukt trött på att allt alltid ska vara så orättvis. Man sitter hemma och klagar på att håret inte ligger bra eller att nagellacket inte blev bra. Och samtidigt finns det folk som svälter eller kämpar för sitt liv.
Varför föds vissa till saker och andra till något annat?
Vem är det som bestämmer vem som ska få vad?
Varför måste allt vara så orättvist?
Varför kan inte allt bara vara de samma för alla?
Varför måste folk/djur bli sjuka?
Varför måste folk/djur dö för tidigt?
Jag är så arg och ledsen att jag bara vill skrika högt. Tänkte skriva av mej här och hoppas att saker och ting blir bättre efter jag fått skriva av mej. Ibland önskar jag nästan att jag bara kunde stänga av mina känslor och inte känna något alls.
Just nu vet jag inte vad jag känner. En stor känsloboll håller på att explodera i min kropp.
Jag är ledsen, arg, skakis, svag, utmattad, omskakad och tom. Jag har så mycket känslor i kroppen, men ändå är den mest tagna känslan tomhet.
Jag vet att detta inte var så hemskt i någon annans ögon med det var fruktansvärt för mej. Och det värsta är att jag inte kunde göra något.
"Imorgon är allt glömt"
Nej imorgon är inte alls allt glömt. Jag minns fortfarande.
Jag vill bara blunda, hålla för öronen och skrika högt.
Bara försvinna..
Funderar på att måla lite och hoppas på att jag kan komma ifrån allt och komma på andra tankar. Jag ska försöka komma över det och inse att detta var de enda som var rätt.
Jag kommer skriva hela detta inlägget i kursivtext bara för att de ska bli svårare för er att läsa, då jag enbart skriver detta inlägg för min skull. Kommer antagligen ta bort detta inlägget imorn med..
Men som sagt, inget allvarligt har hänt mej eller min familj. Alla mår bra och ingenting kommer att förändras.. Kom ihåg det..
TimmyPersson <3
Kommentarer!
Postat av: Linnéa Warghed
Ja, jag ska börja sköta honom nu :D Zirona vet jag vem det är pga att hon stod på Kullagård när jag hade min häst där. Skönt att det finns någon i stallet man känner till då. Det är alltid lite halvjobbigt att komma till ett helt nytt ställe helt själv haha. Men sköter du bara på måndagar? :)
Postat av: emma
Hej! :) Fin blogg :)
